När vi tittar på det liturgiska livet mellan öst och väst så ser vi mycket konstigheter i väst. Det liturgiska livet speglar andligheten och även kyrkans tillvaro. Dvs vart befinner sig kyrkan i kontrast till vart det har varit och vart den är på väg. Med kyrkan i väst så är det Rom katolska kyrkan och inte dess avart/ deras avkomma den Reformativa kyrkan då den “kyrkan” saknar historisk grund och apostolisitet. ( Reformationen är ett resultat på Latinarnas heretiska/ felaktiga beslut i dess theologi, kanon, liturgiska liv samt filosofi)
Rom Katolska kyrkan gör i detta nu en Pudel och vill återvända till en sann väg både liturgiskt samt ekklisiologiskt. Liturgiskt så vill man tillbaka till det som är äkta, dvs den Ortodoxa liturgin. Det är därför Latinarna har stiftat olika liturgiska institut runt om i världen för att hitta en lösning på problemen som man skapade sig själv främst genom heretiska doktriner men även genom förfalskade grunder. Detta har man idag erkänt tex via Alexandria dokumenten men man tittar på den Ortodoxa liturgin och suktar tillbaka till denna. Detta tillbakagående till den sanna roten(den ortodoxa) började ca 1750- 1800 talet men en definitiv initiativtagning var vatikan 2, 1960 talet.
Det stora problemet som hindrar latinarna att bli fullt acceptabla hos oss är för mycket felsteg samt läror som går emot det liturgiska livet och därmed theologin samt den apostoliska läran dom en gång besatte. Bara detta faktum att latinarna vill tillbaka till oss genom att fira eucharistin med oss är en stor indikation på deras egna felsteg genom deras historiska bana. För detta så måste man ge dom lite cred.
Men den som står och väljer mellan Ortodoxa öst eller Latinska väst borde det vara superklart att den ENDA kyrkan som har kontinuitet med dess grundare Jesus Kristus i LÄROR samt HISTORIA är den Ortodoxa kyrkan. Den Katolsk och Apostoliska kyrkan med den ortodoxa läran.
